Dags för Shobogenzo igen…

Så – låt mig sammanfatta de senaste två veckorna.

Förutom den ständigt närvarande översvämningen, som gjort det omöjligt att använda vare sig infarten till gårdsplanen ( där vi gjorde en temporär bro/väg för en månad sedan med extra rör och grus – men som nu är ”vattenskadad” och flyter iväg…) eller min före detta vackra skogsväg – så inleddes dessa 14 dagar med sorg när jag hastigt fick ta bort Vita efter att ha haft henne här i 28 år.

sdr

Men – jag är ändå tacksam för att jag fattade beslutet när jag gjorde det. Hade jag väntat en dag till, så hade det inte varit möjligt att få hjälp, eftersom det då blev oväder…och ännu mera vatten.

I och med ovädret…och vattenmassorna…så kunde jag inte få ut min släpvagn. Och därmed kunde jag inte hämta hö hos min leverantör. Som tur var kunde jag låna en bal från grannen och den har fått placeras utanför min ytterdörr, tillsammans med ett lass ved, som också behövde fyllas på. Vägen mellan huset och stallet är istäckt och det har varit en balansgång att transportera vatten (måste tas i hinkar inifrån huset eftersom allt är fruset) och hö till stallet.

qrf

Denna fjortondagarsperiod fylldes sedan på med ytterligare prövningar. Jag halkade och slog i bakhuvudet (och vred knäet, visade det sig senare) i isen och fick en lätt hjärnskakning. När vi – jag och hundarna – satt i soffan den kvällen, föll ett fönster ut. Poff! sa det och hela fönstret landade mjukt på mina vinstockar. Det gick inte sönder. Jag är nog ganska luttrad, tror jag, för jag bara reste mig, tog på mössan och hämtade skruvdragaren och tre jättestora skruvar. Gick ut, satte tillbaka fönstret och drog fast det med skruvarna. Nu sitter det där igen. Förmodligen bättre än innan.
Jag har inte forskat i anledningen till att hela fönstret föll ut. Det får jag göra sen.

hdrpl

Och jag har nu julpyntat i det fönstret, så det ser ut som om det aldrig hänt något. Fridefullt och fint, hahahahaha!!

Dagen efter fönsterfadäsen, så ville min bil inte starta. Nu är den bärgad till verkstad. Jag gillar min bil och hoppas att den snart är klar. Och att jag kan lösa ut den.

Nu ska det bli intressant att se vad försäkringsbolaget, som ska komma på besök idag för att titta på översvämningen (o få ta dela av vad det kostat mig hittills), har att säge. Vid ett första samtal lät det inte som om min gårdsförsäkring täcker annat än byggnader. Min stilla undran är då, varför ska jag ha gårdsförsäkring istället för villaförsäkring, som kostar en tredje del av nuvarande försäkring?

Min fina skogsväg INNAN översvämningarna….
…och efter.

Mitt i detta ska man helst hinna jobba också och jag tror jag är en luttrad själ, för det känns som om incidenterna rinner av mig som vatten på en gås. Även om jag inte kan blunda för konsekvenserna…de ekonomiska…Några andra konsekvenser har jag inte tagit in. Jag har nog inte tagit in de ekonomiska heller….Så här är det ju allt som oftast och det är bara att gilla läget. Och jag gör det….Jag älskar fortfarande mitt ställe. Och är ganska förtjust i mitt liv också. Konstigt nog…Eller, tack-o-lov, hahahaha!

Mina soulmates!

Så – jag spenderar min tid åt att jobba, mysa med djuren och julpynta i sakta mak. Baka lite ( det får jag göra i gästhuset, för elspisen, tv:n och micron rasade på tre dagar för en månad sedan i bostadshuset och de har inte ersatts. Dessutom blev köket mycket snyggare UTAN elspis.) och bara fortsätta på i lagom takt….

hdrpl

Det blir nog inga julklappar i år, men man kan ha det juligt och kul ändå, tänker jag och går, om inte ”all-in” i pyntet, så iallafall mycket o på mitt eget vis.

Jag funderar på att göra om Buzz-scenen till julkrubba. Behöver några skyltdockor dock. Om nån har över – till Maria, Josef och de tre vise män, så har jag resten av rekvistitan som krävs. Det kunde vara coolt!

Ibland…när det är så här (det är det ganska ofta), så tänker jag på min favoritdikt. Och blir stark som tusan av den. När den inte hjälper, så låtsas jag att livet är en film. Det funkar varje gång. Men oftast funkar dikten om de små rävarna ur Shobogenzo från 1100-talet i Harry Martinssons översättning.

”Emellan list och visdom
bakslughet och klokskap
finns tusen broar
byggda av små rävar

Så finns tusen sätt
att blanda tingen
och att med blandningen
förtjusa världen.

Att mitt i denna blandning
sammanföra sin insikt
med oförvillat uppsåt,
det är en vandring
över djupa klyftan,
med blicken fästad
mot ett högre märke
att intet frukta
och att intet skada.”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.